OSKARFALK.SE

Efter en mängd katastrofala försök att göra någonting vettigt på papperet så lossnade dagens klotter-kramp och jag blev sittandes i 2,5 timmar (med pauser). Allt som allt blev jag rätt nöjd… även om saker aldrig riktigt blir som man tänkt sig.

Kände mig inspirerad och gjorde en ”snabb” liten timelapse-drawing igen.

Kände mig oerhört peppad efter att ha gjort mars månads 12 Portraits som en time-lapse teckning. I mitt andra försök så gjorde jag (till skillnad från första gången) något helt i freestyle – alltså jag hade ingen klar idé om vad jag ritade innan jag började (det är ofta så för mig). Det slutade iaf med att nån sorts svårdefinierad varalese med stort smile och en flashig jacka. Vet inte hur bra det känns men ett väldigt roligt arbetssätt att utforska tycker jag.

Känner för att försöka tima grafiken till musiken på ett mer genomtänkt sätt nästa gång. Lite som att illustrera ljud… fast väldigt uppspeedat… vet inte riktigt hur man ska lyckas tajma detta rent praktiskt men jag får klura lite på det. Till denna lilla snutt valde jag att använda Puppetmasters Midnight Graffiti – inte för att det är nån låt jag direkt har nån koppling till men den lät bra och var av lagom längd helt enkelt.

Mars månad har verkligen känts svår när det kommer till 12 Portraits. Funderade länge på om jag skulle fega ur och göra ett nytt självporträtt men till slut så kom jag på det. Det var när jag såg en liten filmsnutt av Stefan (som btw nu också hoppat på porträtt-projektet) som jag kom på tanken att varför inte filma ett porträtt ”in the making” (så att säga)?…

Sagt och gjort. Jag satte upp kameran. Plockade fram ett par gamla tuschpennor och sen var det bara att sätta igång. Men vad ska man rita? Först försökte jag mig på att rita TV-världens Dexter (en total favoritserie) men insåg under resans gång att jag är fantastiskt dålig på att rita av kändisar. Allt slutade med att jag skar sönder bilden och slängde hela skiten för att börja på ny kula.

Slutligen så valde jag att rita av min flickvän Anna. Kanske för att jag gjort det förr och för att jag trivs bättre med att porträttera folk jag känner när det kommer till kritan. Hur som helst så fungerade idén med att filma processen förvånansvärt bra. Efter totalt 01h 26m så var bilden färdig och man minns ännu en gång varför man ritar så sällan. Det är helt enkelt så förbannat slitsamt. Iofs så använder jag (som vanligt) väldigt smala pennor (0,3mm), vilket gör att processen tar tid (fuskar lite på stora ytor med en magic marker men annars är det samma penna all the way). Efteråt speedar jag upp processen med runt 2000% och får fram en smidig liten smidig kortfilm på 04m 39s. Till detta lägger jag en låt av Doktor Kosmos som alltid får mig att tänka på just henne. Bara hon. Min Anna.

Jag vet inte riktigt var projektet är påväg men jag känner mig mycket nöjd med klivet från data-konst till panorama till tusch-teckning på film. Jag har även fått lite nya idéer till kommande månader och tror nog att den här time-laps processen kan komma att dyka upp igen fast på ett lite annorlunda sätt. Men man vet aldrig… jag kanske ångrar mig helt och gör nåt annat.

That’s all for now. Hoppas ni gillar resultatet.

Idag fick jag en spännande idé om hur man kan nyttja delvis transparanta PNG-filer i iMovie. Till skillnad från en GIF-fil så kan en PNG-fil vara ”halvtransparant” (alltså t.ex. 50% genomskinlig). iMovie är inget favoritprogram men det ger än möjligheten att lägga en PNG-fil ovanpå en befintlig film så att man sedan får se filmen ”genom” PNGn (alltså det som är halvtransparant i PNG-filen fylls nu av filmen som ligger under)…

Tidigare så har jag använt PNG-filer för att vattenmärka min videoreviews på discjunkietv men idag fick jag istället en idé om att man kan gör en sorts ram runt en film. Jag valde att ta en gammal teckning föreställande en sorts dataskärm. Sen letade jag upp en bild av en gammal tv-skärm och la in den halvtransparant inuti min teckning. Detta gav skärmen lite smuts och en mer levande känsla.

Resultatet blev förvånandsvärt intressant och jag kommer garanterat försöka nyttja den här effekten i något kommande projekt men jag har inte riktigt bestämt vad ännu. :)

Går igenom lite gamla kataloger och hittar lite sidoprojekt. Här är ”Graphicjam”-sidan från… ja jag vet inte riktigt men den har en del år på nacken. Vissa bilder har ni säkert sett men känns som det finns en hel del bortglömda guldkorn här också.

(klicka på bilden för att gå till siten)

Nu kanske ni tror att jag har kladdat på henne (och ni har rätt).

Har alltid gillat att rita stora mustascher. Tror det är en skada från barndomen. Inspireras väl av pappa klassiska skäggväxt. Orginalteckning från 2006.

Från 2005.

En underlig gnagare från 2008.